Meny

Volym 132, 2011

Artiklar | Recensioner


Artiklar


"Og indrette Alt til alle Parters Tilfredshed." Discourses of Love and Production in Thomasine Gyllem­bourg’s Montanus den Yngre (1837)
Annegret Heitmann
Vol. 132, 2011, s. 5–21
Drömmen om revolutionen. Skönlitterär revolutionstematik mellan den franska och den ryska revolutionen
Lars Wendelius
Vol. 132, 2011, s. 22–89
PDF |

Abstract

This article aims to examine how the theme of revolution has been the subject of literary treatment in Western literature from the days of the French revolution up until the early 20th Century. Through examples from Shelley, Stendhal, Hugo, Balzac, Heine, Büchner, Dostoyevsky, Conrad and many others it is demonstrated how the theme of revolution has undergone several significant changes during the period, and how literary treatment of the subject at times has concurred with, and at times ran counter to, the main political and social trends of the surrounding society. In conclusion revolution stands out as an important and hitherto far from fully explored theme in 19th-Century literature.

Norsk litterär filhellenism 1821–1832 och dess svenska kontrast
Pär Sandin
Vol. 132, 2011, s. 90–106
PDF |

Abstract

Norwegian literary philhellenism 1821–1832 and its Swedish contrast

Philhellenism in literature denotes written support for the insurrection against Osman sovereignity during the Greek war of liberation (1821–1830). Of Norwegian writers only Henrik Wergeland counts as a philhellene during the time of the conflict, which he understands as a chapter in his world-defining left-wing narrative, akin to the French and American national, republican revolutions. His contemporary rival J. S. Welhaven in 1832 published translations of so-called "klephtic" Greek folk poetry, which might count as a philhellenic contribution a posteriori, although his simultaneously published notes come forth as apolitical.

By contrast to Wergeland, Swedish philhellenic authors assume a right-wing perspective on the war, focusing on the defense of Christianity and Western civilisation against Islam. Greater talents such as Esaias Tegnér, E. G. Geijer and P. D. A. Atterbom should be noted for their silence on the issue rather than for active support, despite philhellenic opinions voiced in private. After the Greek victory, Atterbom seems to have modified more than one of his poems so as to express retrospective support for the Greeks.

Språkexperiment, språkskepsis, identifikationer: Rilkes diktsvit Aus dem Nachlaß des Grafen C. W.
Bengt Landgren
Vol. 132, 2011, s. 107–143
PDF |

Abstract

This essay examines a lesser known poetic cycle by Rainer Maria Rilke (1875–1926): Aus dem Nachlaß des Grafen C. W. ("Posthumous Poems by Count C. W."). Written in November, 1920 (Part I), and March, 1921 (Part II), when Rilke for some months was staying in an old mansion ("Schloß Berg") in the northwestern part of Switzerland, this poetic cycle remained unpub­lished until 1950.

Aus dem Nachlaß des Grafen C. W. has been interpreted in different ways. One scholar (I. Schnack) suggests that it is a cycle of love poems, inspired by Rilke’s affair with Baladine Klossowska; other critics have argued that the cycle reflects hallucinations and occult experiences; some critics, however, regard Rilke’s text as simple written exercises, a preparatory to The Duino Elegies, completed in January, 1922.

My study focuses on the levels of meaning, the structure and poetic form of Aus dem Nachlaß des Grafen C. W. I have interpreted the poems as linguistic and poetical experiments, in which one can observe a playful oscillation between fictive and autobiographical elements and strata.

Through Rilke’s poetical method in these texts a strange gliding between levels of time and identities is established: a tension, an insecurity, observable i. a. in the intermingling of language; the fictive, pseudonymous count “C. W.”:s naïve vocabulary and coquettish, old-fashioned versemaking is continually contrasted with the main themes and symbolism of Rilkean poetry.

Det förbannade kollektivet. En studie av det kollektiva i Ivar Lo-Johanssons Traktorn
Johan Landgren
Vol. 132, 2011, s. 144–187
PDF |

Abstract

As a genre, the collective novel is highly elusive. This has lead to the widespread acceptance of a reduced definition: the collective novel is a novel about a more or less solid group of individuals, situated at a specific place, and staged in a specific time.

This is shown to be a definition too narrow for the understanding of the collectivity of Ivar Lo-Johansson’s novel Traktorn. Lo-Johansson put a lot of effort in trying to create a collective novel. For him, the collective novel was something more than an easily applicable formula. It is this surplus that the reduced definition has been cleared of, and thus it has been made inoperative.

My examination of Traktorn targets on this surplus. Rather than reading the novel as an example of the collective novel, I use my discussion of the genre as an entry-point to widen the understanding of Traktorn. Thus, my reading aims not only at opening up the specific novel, but also to provide a deeper understanding of the collective novel as a genre.


Recensioner

Thomas Götselius, Själens medium. Skrift och subjekt i Nordeuropa omkring 1500 (Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet, 48). Glänta produktion. Göteborg 2010
Mats Malm
Vol. 132, 2011, s. 188–192
Daniel Möller, Fänad i helgade grifter. Svensk djurgravpoesi 1670–1760. ellerströms. Lund 2011
Mats Malm
Vol. 132, 2011, s. 192–196
Annie Mattsson, Komediant och riksförrädare. Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 45). Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala 2010
Karin Sennefelt
Vol. 132, 2011, s. 196–202
Maria Andersson, Att bli människa. Barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Mathilda Mallings författarskap 1880–1910 (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 108; Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet, 49). Makadam. Göteborg 2010
Åsa Arping
Vol. 132, 2011, s. 202–213
Alexandra Borg, En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897–1916 (Monografier utgivna av Stockholms stad, 214). Stockholmia förlag. Stockholm 2011
Anna Westerståhl Stenport
Vol. 132, 2011, s. 213–217
Linn Areskoug, Den svenske mannens gränsland. Manlighet, nation och modernitet i Sven Lidmans Silfverstååhlsvit (Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 46). Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala 2011
Anders Johansson
Vol. 132, 2011, s. 217–224
Per Anders Wiktorsson, Den utvidgade människan. Om Eyvind Johnsons Krilontrilogi. Symposion. Stockholm & Stehag 2010
Claes Ahlund
Vol. 132, 2011, s. 224–228
Rikard Apelgren, En dröm i Lagarnas hus. Ögonblicket, människan och det transcendenta. Studier i Stig Dagermans diktning (Stockholm Studies in History of Literature, 53). Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm 2010
Rikard Schönström
Vol. 132, 2011, s. 228–234
Axel Englund, Stroke Darkly the Strings. On Paul Celan and Music. Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University. Stockholm 2011
Martin Zenck
Vol. 132, 2011, s. 234–239
Stina Otterberg, Klädd i sitt språk. Kritikern Olof Lagercrantz. ellerströms. Lund 2010
Sissel Furuseth
Vol. 132, 2011, s. 239–246
Christo Burman, I teatralitetens brännvidd. Om Ingmar Bergmans filmkonst. Atrium. Umeå 2010
Erik Hedling
Vol. 132, 2011, s. 247–251
Magdalena Slyk, ”VEM är jag?” Det lyriska subjektet och dess förklädnader i Tomas Tranströmers författarskap. Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Uppsala 2010
Anders Cullhed
Vol. 132, 2011, s. 251–254
Ulrika Göransson, Romankonst och berättarteori. En kritisk diskussion med utgångspunkt i Göran Tunströms författarskap (Örebro Studies in Literary History and Criticism, 9). Örebro universitet. Örebro 2009
Anders Tyrberg
Vol. 132, 2011, s. 254–261
Yvonne Blomberg, Att besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999. Gidlunds förlag. Möklinta 2011
Per Bäckström
Vol. 132, 2011, s. 261–269
Ann-Helén Andersson, "Jag är baserad på verkliga personer". Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap. Bokförlaget h:ström. Umeå 2010
Björn Sundberg
Vol. 132, 2011, s. 269–273
Kristina Hermansson, Ett rum för sig. Subjektsframställning vid 1900-talets slut: Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann. Makadam. Göteborg 2010
Stefan Jonsson
Vol. 132, 2011, s. 273–277
Katarina Bernhardsson, Litterära besvär. Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa. ellerströms. Lund 2010
Merete Mazzarella
Vol. 132, 2011, s. 277–279
Michael Tengberg, Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan (Doktorsavhandling [Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL. Forskarskolan i utbildningsvetenskap], 6). Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stockholm & Stehag 2011
Magnus Persson
Vol. 132, 2011, s. 280–284
Friedrich Kittler, Musik und Mathematik. Band 1: Hellas. Teil 1: Aphrodite & Teil 2: Eros. Wilhelm Fink Verlag. München 2006 & 2009
Roland Lysell
Vol. 132, 2011, s. 285–289
Wår lärda Skalde-Fru. Sophia Elisabet Brenner och hennes tid. Red. Valborg Lindgärde, Arne Jönsson & Elisabet Göransson. Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. Lund 2011
Stefano Fogelberg Rota
Vol. 132, 2011, s. 289–292
Anna Cullhed, Hör mänsklighetens röst. Bengt Lidner och känslans språk. ellerströms. Lund 2011
Gunilla Hermansson
Vol. 132, 2011, s. 292–294
Atterboms boksamling 1804, utgiven med inledning och kommentarer av Mats Rydén (Småskrifter, 9). Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Uppsala 2010
Paula Henrikson
Vol. 132, 2011, s. 294–295
Björn Levander, Faust och Mefisto. Vadets dramaturgiska funktion i Goethes Faust I och II. Norrforssen. Stockholm 2010
Mattias Pirholt
Vol. 132, 2011, s. 295–299
Ett möte. Svensk och dansk litterär romantik i ny dialog. Red. Gunilla Hermansson & Mads Nygaard Folkmann (Centrum för Danmarksstudier, 20). Makadam. Göteborg 2008
Joachim Schiedermair
Vol. 132, 2011, s. 299–301
Kristina Fjelkestam, Det sublimas politik. Emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner. Makadam. Göteborg 2010
Bibi Jonsson
Vol. 132, 2011, s. 301–305
Dag Nordmark, Pajas, politiker och moralist. Om Gustaf Frödings tidningstexter 1885–1896. Gidlunds förlag. Hedemora 2010
David Gedin
Vol. 132, 2011, s. 305–308
Björn Sundberg, "Om Du vill lära känna det osynliga…" Anteckningar till Strindbergs sena historiedramatik. Artos & Norma bokförlag. Skellefteå 2011
Ola Holmgren
Vol. 132, 2011, s. 308–311
Petra Söderlund, Selma Lagerlöf & Co. Litteratursociologiska och textkritiska analyser (Litteratur och samhälle, 39:2). Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala universitet. Uppsala 2010
Anna Smedberg Bondesson
Vol. 132, 2011, s. 311–313
Claes Ahlund, Underhållning och propaganda. Radschas (Iwan Aminoffs) romaner om första världskriget 1914–1915 (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 61). Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala. Uppsala 2010
Per Rydén
Vol. 132, 2011, s. 313–315
Johan Svedjedal, Spektrum. Den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 1930-talets kultur. Wahlström & Widstrand. Stockholm 2011
Roger Holmström
Vol. 132, 2011, s. 315–317
Cristina Vatulescu, Police Aesthetics. Literature, Film, and the Secret Police in Soviet Times. Stanford University Press. Stanford 2010
Anna Krakus
Vol. 132, 2011, s. 317–319
Thure Stenström, Ingemar Hedenius heliga rum. Sofokles, Kierkegaard, Mozart (Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet, 58). Atlantis. Stockholm 2011
Vasilis Papageorgiou
Vol. 132, 2011, s. 319–321
René de Ceccatty, Alberto Moravia. Flammarion. Paris 2010
Conny Svensson
Vol. 132, 2011, s. 321–324
Richard Wires, The Politics of the Nobel Prize in Literature. How the Laureates Were Selected, 1901–2007. The Edwin Mellen Press. Lewiston, Queenston & Lampeter 2008
Jenny Westerström
Vol. 132, 2011, s. 324–326
Kerstin Bergman & Sara Kärrholm, Kriminallitteratur. Utveckling, genrer, perspektiv. Studentlitteratur. Lund 2011
Malin Nauwerck
Vol. 132, 2011, s. 326–327
Ann Boglind & Anna Nordenstam, Från fabler till manga. Litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Gleerups. Malmö 2010
Eva Jonsson
Vol. 132, 2011, s. 327–333
Arctic Discourses. Red. Anka Ryall, Johan Schimanski & Henning Howlid Wærp. Cambridge Scholars Publishing. Newcastle upon Tyne 2010
Anders Öhman
Vol. 132, 2011, s. 333–335
Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen. Red. Staffan Thorson & Christer Ekholm. Daidalos. Göteborg 2009
Jerry Määttä
Vol. 132, 2011, s. 335–444